Anne Lagercrantz och bluffsyndromet
Anne Lagercrantz har i intervjuer gett uttryck för att hon har fått högt uppsatta chefstjänster mest på grund av tur. Det går ju att tolka som ödmjukhet men det kan också ha att göra med ett psykologiskt fenomen som alla kan drabbas av: Bluffsyndromet.
Kort om Anne Lagercrantz:
| Född | 5 december 1973 |
| Utbildning | Fil. kand. i statsvetenskap |
| Jobb | Chef på SVT |
| Familj | Maken David Lagercrantz och tre barn |
Anne Lagercrantz “råkade” bli chef på SVT
Anne Lagercrantz har ofta uttalat att hon har haft tur som har blivit sedd. Hon har aldrig haft en karriärplan eller målet att bli chef men hennes överordnade har sett hennes kompetens och har befordrat henne. En psykolog skulle säkert ge henne diagnosen “Bluffsyndrom”. Det är inte som att man av en slump blir chef på ekot och sedan SVT.
Anne har själv berättat i intervjuer att hon var den första i sin familj att läsa på universitet. Hon studerade inte på något anrikt universitet såsom i Uppsala, utan i hemstaden Stockholm. Hon kommer inte från något flott adress. Hennes föräldrar var en småföretagare och en sjuksköterska inom äldrevården. Hon har ändå kommit att bli en av de mäktigaste mediepersonerna i Sverige på egna meriter.
Anne lever en något undanskymd tillvaro men uppmärksammas ändå ofta. Hon är trots allt chef på en av de viktigaste redaktionerna i Sverige. Anne bör dock inte förväxlas med:
- Ann-Christine Lagercrantz, fritidsgårdschef i Mörbylånga kommun
- Ann Catherine Lagercrantz, redaktör och formgivare i Stockholm
- Ann-Sofie Lagercrantz, chef i Oskarshamns kommun
- Anna Lagercrantz, rektor på en förskola i Stockholm
Anne och Anna Lagercrantz kanske har något gemensamt
Anne Lagercrantz framstår som en mycket kompetent person med stor förmåga till både eftertanke och reflektion. Efter valet 2022 skrev hon ett antal artiklar där hon resonerar om hur media i allmänhet och SVT i synnerhet kan bli bättre på att rapportera brett och ge fler perspektiv. Hon känner maktlöshet när hon inte bättre kan skydda sina mer synliga kollegor som blir utsatta för hat och hon har en uttalad strävan efter att bli en bättre person.
Varför har människor som Anne Lagercrantz så svårt att acceptera och verkligen se sin egen kvalitet? En förklaring är det så kallade “bluffsyndromet”. Men vad är det och hur vanligt är det?
Anne Lagercrantz – ett barn av sin tid?
Bluffsyndromet är egentligen inte en diagnos, utan mer en informell term inom psykologin. Det används för att beskriva hur vissa personer har svårt att ta till sig sina egna prestationer och sin egen framgång. I brist på bättre ord ser man sig som en bluff och tror att man när som helst kan bli avslöjad. Man tycker inte att man förtjänar den framgång som man har nått och tänker att man egentligen inte är kompetent nog. Begreppet bluffsyndrom myntades på 70-talet och blir allt mer aktuellt.
En person som lider av bluffsyndrom avfärdar alla bevis på kompetens som tur eller att man hade rätt tajming. Anne Lagercrantz beskrivning av sin egen framgång låter som hur ett uppslagsverk beskriver bluffsyndromet.
Fler i Anne Lagercrantz familj kan känna sig som bluffar
Nuförtiden vet man att bluffsyndromet är lika vanligt hos män som hos kvinnor men de tidiga studierna handlade endast om högpresterande kvinnor. Den första studien beskrev hur kompetenta kvinnor inte trodde själva att de var intelligenta, utan att andra övervärderade dem. Studien kunde visa hur syndromet i förlängningen ledde till förhöjd stress och utbrändhet genom att de studerade personerna kände sig tvingade att arbeta extra hårt för att inte bli “avslöjade”.
Numer har forskning visat att syndromet inte är ett personlighetsdrag, utan snarare något som de flesta människor kan drabbas av under vissa förutsättningar. Undersökningar har visat att sju av tio personer känner sig som bluffar då och då. Problemet uppstår när man går runt hela dygnet och tänker att man är en bluff.
Till alla Anne Lagercrantz från Uppsala till Mörbylånga
Anne Lagercrantz har högst sannolikt fått sina chefspositioner på grund av sina kvalifikationer, precis som så många andra människor i vårt meritokratiska samhälle. Hon får stå som exempel för ett syndrom som alla kan känna av ibland men som några personer verkligen lider av.
Om du känner dig drabbad och har svårt att ta till dig av beröm kan du låtsas som att det här är riktat till Anne Lagercrantz istället: Du gör gott bara genom att försöka bli bättre och du är inte en bluff. Så, nu kan du fortsätta.
Om författaren
